Flinke F14-jenter i Oslo

Ännu ett intensivt Oslo-äventyr är till ända – det fjärde i ordningen. Rapport från helgen:
Det var ett gäng laddade F14-tjejer som ihop med F12-laget lämnade Skarpe Nord på fredagen.
På vägen upp följde vi de vanliga rutinerna, dvs ett matstopp innan norska gränsen samt en frågesport.
Det var låga odds på det segrande laget, som bestod av Ellen, tvillingsyster Alice samt ytterligare en Gripen-tjej. Alla rätt på frågorna - inklusive utslagsfrågan - grattis!
Det var också låga odds på att bussen skulle strula (med tanke på tidigare resor), men inte ens en backspegel trillade av på vägen upp...
Ankomsten till Haraldshiem Vandrarhem var också smidig och tjejerna verkade trivas i den ovana lyxen av att bo i ”hotellrum” istället för gymnastiksal/skolsal/bibliotek). Traditionsenlig Taco (god köttfärs från Anki) innan läggdags. De flesta somnade sedan kvickt...tror vi. Verkar som att Snap chat-flödet sinade framåt 23:00.

Lördagen tillbringade vi i Korketrekkeren, dvs ”Korkskruven”. Detta är något vi pratat om att göra sedan första året, men äntligen blev det av.
Kälkfärd ned från Holmenkollen (ca 15min) och sedan tåg upp till toppen igen. Bandy i all ära, men troligen är det kälkåkningen många kommer minnas mest...
Första åket var försiktigt, men sedan blev det vilt. En av ledarna påminde tjejerna om att stänga sina fickor så att inte mobilerna flög ut under färden – sedan glömde han själv stänga fickan, kraschade ut i skogen och har inte sett telefonen därefter. Efter flera timmars åkande avslutade laget med att kika på F12-tjejerna innan de for tillbaka till vandrarhemmet.

På söndagen var det matchdag för F14-laget. Ready F17, Hövik F17, Ullevål F17, Mölndal F17 samt Skirö F15 stod för motståndet.
”Flinke jenter” var väl det vanligaste uttalendet jag hörde – särskilt efter första matchen mot Ullevål, som slutade med 7-0 i vår favör (25min matchtid).
Jag sade till Ullevåls ledare inför matchen att vi kanske inte vaknat riktigt ännu, men vid handskakningen efter matchen sa han helt enket: ”- De var våkne!”
I andra matchen mötte vi ett Hövik som blev oss övermäktiga – vi hade ett stolpskott och lite ströchanser men spelade inte på topp. 2-0 till Hövik var nog rättvist.
Tredje matchen mot Mölndal var vi åter på gång och vann övertygande med 4-1 (tror jag). Matchen stod och vägde vid 2-1 till oss, men då räddar Hanna ett friläge och vi gör strax därefter 3-1. I och med dessa resultat så gick vi till semifinal mot Skirö. En jämn semi, där jag tycker vi är det bättre laget i andra havlek, som vi förlorar efter att Skirö gör 1-0 i slutminuten – surt! Hade varit kul att möta Ready i final.
Istället visade det sig (baserat på tidigare resultat) att vi knep bronset, vilket var över förväntan med tanke på vår låga ålder i förhållande till övriga lag.
Skirö vann sedan finalen efter förlängning. Grattis till dem.

Det varslades om snöoväder nedåt svenska kusten inför hemfärden – något som kändes otroligt med tanke på att solen nu kikade fram i ett vindstilla Oslo.
Dock skulle resan hem visa sig bli onödigt spännande med stillastående lastbilar, plogbil i diket, hala och vindpinade broar, mm.
Ett tag var vi oroliga över att traditionen skulle frångås gällande trasslande bussar, men vips så blåste dörren upp i värsta snöstormen.
Remmen till Steffes handväska fick tjäna som spännband, så att vi efter ett tag slapp snö i bussen och utramlande ungar.

Alla tjejer skötte sig exemplariskt på och utanför isen, vilket vi ledare tycker är fantastiskt!

Också ett stort tack till föräldrar som hjälpt till med planering, inköp, matlagning, etc.

Jonas Roos